Del 1. Ärvt, loppat, nött och älskat.

Mitt bland alla våra nyproducerade inredningsförälskelser, bor det gamla, ärvda och loppade. Detaljer med historia ger liv till hemmet och gör det, i mina ögon, extra intressant. Att fundera kring tingens historia, eller i bästa fall faktiskt kunna berätta om den, gör mig faktiskt lite pirrig i magen. Lampor är ju lite av en drog för mig, jag kan liksom inte ha för många! Ibland stöter jag på såna här i glas. En lila och en grön har jag… hittills!

I det gamla brödskåpet står många loppade kaffekoppar och annat porslin. Sånt som jag gillar att titta på även när det inte används.

Den här flaskkorken minns jag från barndomen, när vi hälsade på hos mormor och morfar. Den har ett hål i näsan, så att man ska kunna hälla medan den sitter på. Vilken grej! Kommer ihåg att man tyckte att den var häftig och lite äcklig på samma gång…

Några ärvda böcker får tillsammans med en loppad glasbutelj agera lampa i ett fönster. Den ger ett så fint sken på kvällarna, man får bara tänka på att använda sig av en LED lampa, som inte blir varm. Jag har även kopplat på en dimmer, anpassad till just LED lampor, så att man kan justera ljusstyrkan.

I barnens rum hänger många gamla tavlor med dekorativa ramar och motiv som jag gillar. Det är nästan där jag tycker de gör sig bäst, liksom skapar en varm och ombonad känsla.

 

Nästan bäst är det när man hittar tavlor med fina barnmotiv.

Ett av mina absolut bästa fynd från vår släktgård är den här bänken. Tänk så många gånger jag gått in i det gamla gårdshuset som stod på plats tills för några år sedan, eller ”överbönninga” som vi kallade det, utan att se den. Men så en dag stod den där och liksom kallade på mig.

Innan vi kunde ta ner den ner till bäcken för en rejäl skurning, fick vi skruva loss mjölkseparatorn som var fastmonterad där. Vackrare träskiva har jag nog aldrig sett!

På Esthers rum, ovanpå den där skänken som var mitt gravidcraving, har en loppad spegel fått ta plats. Gillar effekten som speglar kan ha på ett rum, djupet de skapar!

Gamla fynd med nötta detaljer alltså… Det här är fästet till en lampa jag fann i slaktboden på släktgården.

Vi lämnade in den på en elbutik och elrenoverande den. Vissa lampor känner jag extra stor respekt för och då vill jag vara helt säker på att de är i gott skick.

Det var först när jag visade den på Instagram som jag fick lära mig av en följare att det är en Triplex pendel skapad av Johan Petter Johansson,  han som uppfann den moderna skiftnyckel bland mycket annat. Älskar att veta lite kuriosa kring föremålen som man omger sig med varje dag och ibland beter jag mig nog som en museiintendent om folk visar intresse när de hälsar på.

Herrejösses. får nog ta mig i kragen!

6 thoughts on “Del 1. Ärvt, loppat, nött och älskat.

  • Svara Katja 2017-07-02 08:21 at 08:21

    Tänk om man hade sån tur på loppisar och dyl. Du har så fint!! 😍👌

    • Svara Jennie Moraeus 2017-07-02 21:06 at 21:06

      Å tack snälla! Ja tur blandat med idogt letande och så ärvda skatter, en lycka att få bygga ett hem så!

  • Svara Michaela 2017-07-14 05:19 at 05:19

    Underbart inlägg! Så fina charmiga saker, älskar allt😍

    • Svara Jennie Moraeus 2017-07-16 20:43 at 20:43

      Tack, så himla glad jag blir! Gamla saker ger sån känsla tycker jag!

  • Svara Maja 2017-07-17 20:12 at 20:12

    Så fina grejer! Det är sannerligen de där gamla och äskade sakerna som knyter ihop ett hem.

    • Svara Jennie Moraeus 2017-07-20 12:08 at 12:08

      Visst är det så?! De besitter ju sån själ!

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *